NÄRSTÅENDE

Anhörigföreningen för närstående

till alkohol- och drogberoende

Närstående berättar



”Jag trodde jag var ensam och att ingen förstod. Jag ville ju bara att allt skulle bli
 bra. Jag förstod inte att jag tillät min pappa att fortsätta och att jag indirekt såg till att han kunde utsätta vår familj för ett stort lidande. Tack vare Anhörigföreningen fick jag det stöd som krävdes för en förändring.”


- dotter till en alkoholiserad




"Sökte på nätet efter någon som hade erfarenhet av alkoholproblem.

Hittade där Anhörigföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende som jag tog kontakt med, fick kontakt med Louise och bestämde tid. Väldigt bra med personlig träff och utan kostnad, helt otroligt viktigt för många.


Sökte hjälp som anhörig (särbo) till en man med alkoholproblem. Träffade mannen för 4 år sedan. Vi är båda över 60 år, vi blev förälskade och började träffas. Vid flera tillfällen upprepades det med supande i flera dagar i sträck. Periodare, som hade pågått i många år.


Han lovade att sluta med drickandet men med flera återfall. Han fick då flytta till en egen lägenhet. Då hade jag bestämt mig för att det inte var detta livet jag ville leva.

Jag hade varit änka i 6 år, ville ha kul, roligt, göra olika saker. Inte träffa en man för att få bekymmer och tråkigheter.


Han fick till slut ett ultimatum; om han vill fortsätta att umgås, får han börja med antabus och sluta att använda alkohol. Han har nu varit spritfri i 4 månader, får se om det håller. Om det blir fler återfall har jag berättat att jag inte är intresserad av att fortsätta förhållandet.


Visste inte hur man skulle tackla ett sådant här problem innan jag kontaktade Anhörigföreningen för närstående till alkohol- och drogberoende. Det var en helt ny situation för mig. Visste inte hur någon som dricker tänkte och fungerade.

Redan från första samtalet kände jag förtroende och en stor lättnad att prata med Louise som hade erfarenhet, kan lyssna och ge tid.


- särbo till en alkholiserad



"Ofta föreställer man sig att den anhöriga är fru eller sambo till en manlig alkoholist, och att missbrukarens problem är kända av släkt och vänner. Så kan ju vara fallet men det finns många fler varianter.

För min del var det min syster som var missbrukare och jag, i mogen ålder, som var anhörig. I många år kunde hon ”dölja” sina problem för omgivningen men till slut blev hon mer och mer isolerad. Min syster bodde på en annan kontinent men ändå kunde jag bli uppslukad i min självutsedda roll som ”räddaren” och jag kunde dräneras av all min kraft efter alla besök hos henne, mejl och samtal. Men, jag måste ju ha energi och kärlek till min egen familj och till mina egna vänner, och jag måste ju leva och njuta av mitt eget liv!

Det var då jag fick den nödvändiga hjälpen genom Anhörigföreningen i Göteborg, först i form av enskilda samtal (kostnadsfria!), sedan i ett anhörigprogram med regelbundna träffar. Jag fann där att jag inte var ensam, och oavsett relation till missbrukaren hade vi anhöriga mycket gemensamt.

Jag fick också lära mig följande: 'Alkoholism är en progressiv sjukdom som så småningom leder till döden om missbruket fortsätter.' Och mycket riktigt, så blev det för min syster. Min sorg var och är fortfarande stor, men livets rikedomar fortsätter att ge mig mening och glädje, extra mycket med tanke på allt jag hade gått igenom och bearbetat.

Att ensamt komma så långt som anhörig är mycket svårt om inte omöjligt. Missbruksproblematiken för hela familjen är för komplicerad och stor. Jag behövde experternas lyssnande och råd samt kännedom om de andra anhörigas liknande erfarenheter för att jag skulle kunna leva mitt eget liv.

En gång anhörig, alltid anhörig, även efter missbrukarens död, känner jag. Mina kunskaper som anhörig är en färskvara, därför ser jag till att hålla dem aktuella. Jag är tacksam för allt jag lärt mig, även svårvunna lärdomar. De har gett mig extra mycket att leva för och hjälper mig i alla möjliga sammanhang."


-bror till en alkoholiserad


"Jag har varit gift i 43 år och alkoholproblemen startade för 35 år sedan då min man började dricka och jag hade då ingen aning om vilka följder det skulle medföra. Idag är jag ledsen över de konsekvenser alkoholen har medfört i mitt liv.

I stort sett dagligen när jag kom hem från arbetet möttes jag av en berusad man som arbetade hemifrån. Detta pågick år ut och år in. Naturligtvis blev det också så att volymen av vin och öl ökade hela tiden och i slutet blev det 3-4 flaskor vin om dagen och allt smygande och gömmande av flaskor tärde på mig. Till slut insåg jag att jag också hade ett eget liv att ta hand om och eftersom jag mådde väldigt dåligt bestämde jag mig för att något drastiskt måste göras. Jag bestämde mig för att flytta.

Känslan av sorg var stor och jag mådde naturligtvis dåligt, vilket gjorde att jag sökte vård. Jag fick kontakt med en psykolog som hade hört talas om Anhörigföreningen. Samma dag som jag hade varit hos psykologen ringde jag till Anhörigföreningen. Jag fick en inbokad tid nästkommande dag där jag fick träffa en utbildad alkohol- och drogterapeut. Det samtalet gav mig oerhört mycket och under en tremånadersperiod hade jag kontinuerlig kontakt med Anhörigföreningen både via telefonsamtal och enskilda samtal. Detta skedde under en sommarperiod och i början av hösten fick jag börja i en anhöriggrupp. Vi träffades 1 gång/vecka och varje gruppmöte inleddes med en runda där var och en fick berätta det den ville. När hösten var slut blev vår grupp en självhjälpsgrupp som fortsatte att träffas 1 gång/vecka under två års tid tills den upplöstes.

Idag känner jag mig läkt. Jag har på något sätt lagt allt det svåra bakom mig och jag mår bra idag. Jag har fortfarande kontakt med Anhörigföreningen som jag vet att jag kan ringa till och komma på enskilda samtal om jag behöver."


-fru till en alkoholiserad



Copyright © All Rights Reserved  Telefon : 031 244806 Adress : Majorsgatan 8 413 08 Göteborg Mailadress : ahfad@telia.com